Semlan är ett av det mest välkända bakverken i Sverige som finns och är traditionellt en klassisk vetebulle, fylld med mandelmassa och grädde, men variationerna är oändliga och till exempel i Norge och Danmark är det vanligare att fylla semlan med sylt eller vaniljkräm.

Semlor går att hitta i hela Skandinavien, Finland och Estland och äts traditionellt under fastlagen och kallas även på många håll för fastlagsbulle. Fastlagen är den tid på året som infaller tre dygn innan den kristna fastan startar. Under denna tid var det brukligt att delvis göra slut på mat innan fastan, men även festa och äta gott. Fastan börjar alltid på en onsdag, kallad askonsdag, och semlan åts traditionellt dagen innan, på fettisdagen, och på grund av detta kallas även semlan för fettisdagsbulle på vissa platser.

Under en period i semlans historia har den även ingått i ett serveringsupplägg som kallats för hetvägg. Hetvägg är semlor som lagts i varm mjölk och äts med sked samtidigt som den varma mjölken dricks direkt från tallriken. Ordet hetvägg kommer från tyskans Hetwegge som direkt översatt blir ”varm kil” då det ursprungligen användes varma kilformade bullar till rätten.

Det finns liknande bakverk genom hela Europa som rimligen har sammanband med semlan. I Tyskland, Österrike och Slovenien finns ett speceillt friterat bröd som förtärs under fastlagen och som kallas antingen för Krapfen eller Krofi beroende på vilket land man är i.  Dessa friterande degar har istället sylt gjord på antingen plommon, aprikos eller havtorn. I Berlin skapades av samma anledning den berömda Berliner som nu för tiden äts året runt. En friterad degbulle fylld med vaniljkräm och pudrad med socker.

Semla genom tiderna

Ordet ”Semla” kommer från det latinska ordet Simila som betyder vetemjöl och var från början endast namnet på själva bullen. I slutet av medeltiden finns bullar bakade av vetemjöl omnämnt som en lyxvara då vetemjöl fortfarande var mycket dyrt. Redan i Gustav Vasas bibel från 1540 omnämns vetemjölksbullar med olja som något att baka som tackoffer och i skrifter från 1500-talets Köpenhamn nämns ”simelbagare” som ett etablerat yrke. Konceptet semla är med andra ord en efterrätt eller ett tilltugg som funnits i många många år och som från början endast åts av adel och rikare medlemmar av samhället då så finmalt vetemjöl var mycket dyrt då allting gjordes för hand.

Det finns en historisk känd händelse där Kung Adolf Fredrik dog efter att ha ätit semlor, eller snarare hetvägg som var populärt på den tiden. Enligt utsago åt han en brakmiddag bestående av fisk i flera olika rätter, rysk kaviar, rotfrukter och massa sorters kött och sedan avslutade han detta med hela 14 (!) semlor innan han fick ett slaganfall och avled. Om det var semlorna eller inte som skapade det förtäljer inte historien, men man kan ju anta att 14 semlor på raken inte förbättrade situationen.

Vad är en Semla?
Det råder skilda meningar på hur en semla ska eller kan vara. I Sverige är en traditionell uppfattning att semlan ska vara en vetebulle, ofta med ett uns kardemumma trots att traditionellt från första början så var det kummin man hade i degen. Där man sedan skurit av toppen på själva bullen och gröpt ur nederdelen lite granna så att de bildats ett mindre hål. I hålet har man sedan lagt ca en matsked med mandelmassa och sedan har man ringlat vispad grädde uppepå och placerat ”locket”  som man skar av innan på toppen och sedan pudrat ett tunt lager med florsocker på toppen.

Mandelmassan kan dock bytas ut mot vaniljkräm som är det vanligaste i bl.a. Danmark. För vissa är detta inte en ”riktig” semla, men alternativet blir mer och mer vanligt på konditorier och caféer runt om i Sverige också. Sylt är vanligaste i Estland och Finland, då är det antingen hallonsylt eller jordgubbssylt som är det vanligast upplägget.

På Island har man en hel tradition när det kommer till fastlagsbullen som innebär särskilda ritualer från urminnes tider där barnen ska tigga efter bullarna på ett speciellt sätt. Den isländska fastlagsbullen består av en ojäst deg, fylld med sylt och grädde och med chokladsås ringlad uppepå.Enligt statistik är Island den nation som förtär mest fastlagsbullar under en säsong.

 nder åren har det kommit en stor variation av alternativa semlor. Semlor gjorda i croissant, semlor gjorda med chokladgrädde eller kaffegrädde, semlor tillverkade i doughnut, med Nutella istället för mandelmassa och många andra alternativ. En av de mer kända versionerna är wienersemlan som blev en storsäljare när den lanserades. Helt enkelt ett wienerbröd som delats och fyllts likt en semla.

Det har också skapats drycker med semlesmak och även suröl med smak av semla. Bara fantasin kan sätta stopp för vad man kan göra med en semla! Även om inte den alternativa stilen faller alla i smaken…